So close no matter how far
Couldn't be much more from the heart

Sebastian Rönn Persson i dag är det  precis 17 månader sedan..

Jag väntar fortfarande varje dag på att du ska höra av dig, jag vill inte inse att du inte kommer göra det. Vill inte bara acceptera och gå vidare.. Jag tror inte att jag vet hur man gör?! 

Det är TYST i min telefon, jag behöver dig nu behöver dina "prat om ingenting nätterna igenom".
Jag kan inte ens lyssna på vår musik längre, allt är bara så förvrängt utan dig, jag vet varken ut eller in?


Nu vet jag inte ens vad jag ska skriva mera för jag saknar dig så otroligt mkt,
men snart kommer Sara hit, hon kan aldrig ta din plats på något vis eller så men hon håller mig sällskap när jag saknar dig, vilket är i princip hela tiden. Och jag vet inte vad som händer, du sa att ingen någonsin skulle få ta mig förgivet eller trampa på mig, jag trampar på mig själv nu.. Du skulle bli så arg, men jag vill inte utan dig..



"han tror han har fleece, men det ar bara bomull"